Pedagogik undersida
Pedagogik
Inom förskola och skola ska undervisningen ske på ett normmedvetet sätt och det ska finnas en balans mellan risk-och friskperspektiv.
Vad är relationell pedagogik?
Relationer är grundläggande för människors existens. Vi är relationella varelser. Och den relationella pedagogiken har sin utgångspunkt i detta. Utbildning, undervisning och lärande är relationella processer. En förutsättning för barns och ungas lärande är enligt den relationella pedagogiken förtroendefulla, omsorgsfulla och kreativa relationer. Det finns också samband mellan hur barn blir bemötta och vilka tankar och känslor de utvecklar om dig själva. Läs mer om relationell pedagogik i vår bok.
Vad innebär normmedveten sexualundervisning?
De pedagogiska perspektiven i Kropp, känslor och relationer bygger på en förståelse för normer, deras påverkan på människor och hur undervisning för att utmana destruktiva normer kan gå till.
Sexualundervisning berör allt det som ryms inom skolans kunskapsområde Sexualitet, samtycke och relationer. För att vi i skolan ska kunna arbeta med hela kunskapsområdet med en progression så behöver vi förbereda i förskolan, tex med kännedom och ordförråd om sin egen kropp. Uttrycka, läsa av och förhålla sig till normer. Uttrycka och förstå känslor. Grundläggande kunskap om sina egna och andras rättigheter. Få förutsättningar för att kunna utveckla sin identitet.
För att undervisningen ska vara relevant och tillgänglig för alla barn så behöver den vara normmedveten, det vill säga att den representerar många olika identiteter och livssituationer. Detta behöver göras både i språkbruket och i material som filmer och bilder. Det är viktigt att säkerställa att barnen har någon att känna igen sig i och det gör ni genom att använda en bredd av olika aspekter som påverkar identiteten och tillhörigheten. Ni kan till exempel utgå ifrån diskrimineringsgrunderna i diskrimineringslagen eller i barnkonventionen (som benämner fler diskrimineringsgrunder) för att se över ert material. Expedition hälsa tillhandahåller också material i form av både bilder för spel och posters liksom filmer och övningar för att arbeta normmedvetet och inkluderande.
Vår sociala tillvaro och våra möten med andra människor vilar på normer. De påverkar hur vi agerar mot varandra och kan ge oss en karta för hur vi ska samspela med andra. Vissa normer är demokratiserande normer – de behövs! Det kan vara exempelvis att vi lär barn turtagning i leken och att vi fördelar taltiden så att alla som vill får komma till tals. Det är normer som bidrar till att alla får utrymme och att vi respekterar varandra. Sådana normer ska undervisningen i förskolan och skolan förmedla. Samtidigt ska vi arbeta med att motverka normer som är begränsande, destruktiva, exkluderar, osynliggör och skapar grogrund för diskriminering och våld. Läs mer om normmedveten sexualundervisning i vår bok.
Undervisningen ska motverka skadliga normer för att förhindra kränkningar och öka inkluderingen.
Undervisningen behöver balansera positiva, hälso- och välmåendeperspektiv med risk- och skyddsperspektiv. Inom både förskola och skola är vi vanligen bra på att arbeta med skyddsperspektiven och ge barn information om risker. Det är självklart bra och de allra flesta av oss ser vikten av att skydda våra barn från risker, skador och andra negativa händelser. För att kunna ta till sig dessa riskperspektiv är den bästa vägen att börja i de friska, positiva och hälsofrämjande perspektiven, som att stärka barnens självkänsla och självkännedom.
Meningen är att vi ska ha en balans mellan frisk- och riskperspektiven i lärandet för barnen och det finns redan många material för att arbeta med riskperspektiven. Vårt material fokuserar i huvudsak på friskingången – vilken är den som är bäst att börja med för att sedan även ta upp riskerna med olika saker. Framför allt för de yngre barnen är friskingången viktig då det är den ingången som kommer att ge dem kunskap, ord för och kännedom om sin egen kropp, identitet och sina känslor. Det gör alltså samtidigt att de får redskap för att må bra och redskap att kommunicera till oss vuxna ifall något händer som de mår dåligt av.
När vi arbetar med de friska och hälsofrämjande perspektiven så kräver det att vi arbetar med representation av olika barn och människor, olika identiteter och livssituationer. Detta är även inkluderande undervisning.
De pedagogiska ingångarna behöver vara både normmedvetna och relationella.
Då det är viktigt att ens eget bemötande och förhållningssätt till barn och elever stämmer överens med den normmedvetenheten som undervisningen ger. Vidare är det också viktigt att arbeta med barnkonventionen som helhet kopplat till barns hälsa med fokus på känslor, normer, rättigheter, kropp, identitet, sexualitet, samtycke och relationer. Det innebär bland annat att börja med att undersöka barnens kunskaper och deras eget uttryckta kunskapsbehov som utgångspunkt för att planera undervisningen. Det hjälper oss också att lägga undervisningen på en bra nivå i förhållande till deras mognad.
Genom att även fokusera på det friska och positiva i undervisningen kan barnen få en positiv och bejakande känsla för kroppen och hälsan. Friskperspektivet bidrar till att stärka självkänslan samtidigt som vi skyddar barns kroppsliga integritet och motverkar skada och risker. Expedition hälsa vill med sina metodmaterial till förskolan och skolan bidra till en balans mellan frisk-och riksperspektiven i de kunskaper barnen får med sig.